Tjenixen! 

 

Morgonens pass var lite halvjobbigt. Det känndes lite extra mycket överallt. Sov lite dåligt så kan ju i och för sig bero på det. 

 

Men pga dålig sadel på cykeln så bestämde jag mig för att köra rodd i 1h istället idag. Efter roddapparaten körde jag några serier med lösvikter.

 

Körde 4x8/4x10/4x10 biceps med tre olika övningar med 30sek vila emellan serierna.

Sen  4x8/4x10/4x10 triceps med tre olika övningar

Till sist innan jooga mattan körde jag 

Bröstmuskler 4x10/4x8/4x10

Efter detta körde jag helt på en vanlij jooga matta:

 

Sneda magmuskler 2x20

Raka magmuskler 2x20

Insida lår 2x20

Utsida lår 2x20

Midjelyft2x20

Enbenslyft 2x20

Plankan 3x30 sek

 

Detta var morgonpasset. Sen drog jag till jobbet, där jag sprungit omkring som en tok idag och pga sjuka barn så har vi vart lite extra många vuxna idag så jag har städat för det mesta. Så har blivit en hell del springande upp och ned i trappor idag. Känns nu skapligt överallt, skönt på sitt sätt dock. Knät känns helt okej för tilfället, och det är det som är huvudsaken just nu och där jag har mest fokus. Tränar för att underlätta rehabiliteringen och för att sen vara van med att behöva jobba varjedag för att kunna komma tillbaka.

 

Är länge att gå med kryckor 3-6mån.  Så jag behöver en del träning efter ett års paus.  För att inte ta sönder andra delar av kroppen som får en mycket större belastning. Så som höger ben, ryggen, axlarna och handlederna. Mest är det ju psyket som tar skada. 

 

Mitt spyke har alltid varit ganska starkt. Men denna skada har nog varit något av det tyngsta jag hamnat vara med om psykiskt. Har inte velat umgås med folk jag älskar för att jag ser dem njuta av sitt liv och få göra saker de älskar. Från att helt åka iväg till en trampolinpark till att åka skidor eller snowboard. Eller helt enkelt bara spela lite fotboll eller annan sport. Tycker dock inte synd om mig själv, detta är bara livets gång. Och denna operationen görs ju just på grund av att jag vill fortsätta leva och göra saker jag njuter mest av. 

 

Har assvårt att åka till hallen för att se mitt eget lag spela. För att jag själv inte kan bidra med så mycket från läktaren. Har de senaste fyra åren gett helt mitt allt för att hjälpa till och utvecklas själv som spelare och lagspelare. 

 

Nu sitter jag barnvkt hos ett av mina favoritbarn tills kvällen. Och väntar redan på att komma hem så jag får ta mig till mitt privata gym i källaren och köra dagens sista träningspass 🙏❤